Revisor

Revisor

Föreningens revisor (en eller flera) väljs på årsmötet och har som uppgift att granska styrelsens arbete under året. Revisorn ska kontrollera så att styrelsen följer stadgarna och årsmötets beslut, och att ekonomin hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Revisorn är inte med i styrelsen men har rätt att se alla underlag, såväl styrelseprotokoll som bokföring och verifikat (kvitton). Vissa större föreningar väljer att ha en ekonomisk revisor och en verksamhetsrevisor, som sköter olika delar av granskningen.

Vem kan bli revisor?

Merparten av alla Sverokföreningar har en en revisor som inte är utbildad till eller jobbar som revisor, denna kallas för lekmannarevisor (för att skilja den från de professionella revisorerna). Det är däremot en fördel att välja någon som har erfarenhet av ekonomi och föreningskunskap så att personen vet vad den ska titta efter i sin granskning. En grundläggande krav är att revisorn inte bör vara släkt med eller ihop med någon i styrelsen, den måste vara oberoende för att medlemmarna ska ha förtroende för revisorns kontroller. Revisorn bör dessutom vara myndig, men behöver inte vara medlem i föreningen.

Skyldigheter som revisor

En ideell revisor har två skyldigheter: tystnadsplikt och upplysningsskyldighet.

  • Tystnadsplikt innebär att revisorn inte får sprida vidare någon känslig information som hen har sett eller hört från styrelsen, styrelsens protokoll eller andra handlingar. Revisorn får till exempel inte berätta om saker hen läst i styrelsens interna kommunikation, om dessa inte är relevanta för upplysningsskyldigheten.
  • Upplysningsskyldighet innebär att revisorn är skyldig att berätta för medlemmarna, oftast på årsmötet, om hur styrelsen har hanterat förvaltningen av föreningen och om det har skett någonting olämpligt.

En godkänd eller auktoriserad revisor omfattas även av anmälningsplikt, men detta gäller inte ideella revisorer. Det innebär att revisorn är skyldig att polisanmäla vid misstanke om brott i föreningens bokföring. Även en ideell revisor kan göra detta men det är inte ett krav.

När året närmar sig sitt slut och all revision är färdig skriver revisorn en revisionsberättelse till årsmötet. Det är ett brev till medlemmarna där revisorn berättar hur styrelsen har skött sig. Om revisorerna har några särskilda saker att anmärka på kan de skriva det här. Om något är fel men kan åtgärdas ska revisorn i första hand tala om det för styrelsen. Små förseelser brukar inte tas upp i revisionsberättelsen, utan diskuteras personligen mellan revisorn och styrelsen. Om felet är allvarligt och/eller inte åtgärdas ska revisorn berätta det för medlemmarna på årsmötet. Då skriver man om problemen i revisionsberättelsen.

Ansvarsfrihet

I anslutning till revisionsberättelsen brukar revisorerna rekommendera till årsmötet om den avgående styrelsen ska få ansvarsfrihet eller inte. Ansvarsfrihet innebär att styrelsen inte längre är ansvarig för vad som har hänt i föreningen och den nyvalda styrelsen tar istället över ansvaret.

Om det kommer fram i efterhand att styrelsen har undanhållit information så gäller ansvarsfriheten inte för detta, den gäller bara sådant som presenterats för revisorn och årsmötet.

Extra årsmöte

Om styrelsen begår mycket allvarliga fel kan revisorn ensam besluta att kalla till ett extra årsmöte för att diskutera problemet och kanske välja en ny styrelse. Detta kan till exempel handla om en styrelse som agerar mycket vårdslöst och inte betalar föreningens räkningar, en styrelse som låter bli att kalla till årsmöte eller en styrelse som agerar tvärt mot årsmötets vilja i viktiga frågor. Om styrelsen inte vill samarbeta kan revisorn få hjälp av Sverok för att kontakta medlemmarna.

Mer info

Under guider här på medlemsportalen hittar du en genomgång av hur du gör revision och under mallar och checklistor hittar du exempel på revisionsberättelser.