Demokrati

Demokrati

Ordet ”demokrati” har en nästan religiös tyngd i Sverige. Men vad innebär detta egentligen? Är det givet att demokratisk är bra och vad krävs för att något ska vara demokratiskt?

Frågan är så klart enorm och ett ämne många välformulerade statsvetare viger sina liv åt att svara på. Men några vanliga synsätt kan ändå föras fram. Demokrati är någon form av folkstyre. Där folket (i föreningens fall medlemmarna) styr på något sätt.

Varför demokrati?

Vad ska din förening med demokrati till? Är inte detta bara en massa bök? Om några kompisar har startat en förening och andra vill vara med så bör väl de som kommer senare acceptera vad de första har bestämt? Vill de inte köpa det kan de ju gå med i en annan förening eller starta en egen, eller? Det finns massor med olika svar på frågan om varför demokrati är bra. Några av dem kan låta så här:

Praktiskt – demokrati skapar i bästa fall en känsla av ägande och delaktighet hos medlemmarna vilket medför att de tar ansvar för föreningens prylar och rykte samt att det är lättare att få medlemmar att jobba ideellt, utan krav på ersättning, med föreningens verksamhet.

Ekonomiskt – staten vill att folk som bor i Sverige ska lära sig demokrati och upptäcka vilken trevlig organisationsform det är. Därför kräver staten att en är demokratisk för att vara fri från skatt och för att få tillgång till statliga och kommunala bidrag. Är en inte demokratisk är en troligen ett företag i statens ögon.

Ideellt – världen blir en bättre plats för oss alla att leva på om fler personer tänker och agerar demokratiskt genom att välja ett demokratiskt arbetssätt kan du medverka till att andra blir demokrater.

Bättre beslut – genom att fler personer är med och bidrar i diskussioner och problemlösning blir besluten bättre och mer välgrundade.

Problemlösning – att fatta beslut på ett demokratiskt sätt är bra för att lösa problem när personer är oeniga och minskar känslan av att vara överkörd för den som blir nedröstad.

Demokratityper

 

Demokratiformerna innefattar flera modeller för att organisera sig demokratiskt ur formellt perspektiv. Det handlar om hur besluten fattas och vilka personer som är med och fattar besluten.

 

Formell eller informell
Vissa menar att folkstyret bara behöver vara ”formellt” dvs att medlemmarna har möjlighet att genom någon form av val utse nya ledare eller fatta andra beslut. Andra menar att folkstyret också måste vara ”reellt” dvs att medlemmarna faktiskt utövar detta inflytande. Om vi exemplifierar med Östtyskland där kommunisterna satt vid makten år ut och år in trots att folk då och då gick till val och röstade för att de skulle sitta kvar – det fanns ju inga alternativ och ingen ”reell” möjlighet att välja några andra ledare.

Direkt eller indirekt
Indirekt demokrati, eller representativ demokrati, innebär att medlemmarna utser representanter som i sin tur röstar i olika frågor. Detta används för de allmänna valen till kommun och riksdag i Sverige men också i många större föreningar för att utse personer som deltar på årsmötet. Så gör vi bland annat i Sverok för att utse ombud till Riksmötet. Detta är dock ovanligt i föreningar som inte i sin tur består av föreningar. Sverok är en förening som består av föreningar och därför är det naturligt att Sverok har representativ demokrati.

I de fall enskilda personer själva är med och fattar besluten tillämpas direkt demokrati. Detta förekommer i styret av Sverige i samband med folkomröstningar vilket är ovanligt. Men i föreningar är det desto vanligare att alla medlemmar är välkomna på årsmötet och där har en röst var. Den direkta demokratin kan precis som den representativa användas även löpande under året genom att frågor tas upp när de behöver behandlas och medlemmarna ges möjlighet att säga sin mening i en omröstning på ett forum eller liknande.

En kan också fråga sig om folkstyret ska vara ”direkt” dvs att medlemmarna fattar beslut direkt i frågor eller ”indirekt” genom att en utser en grupp bland medlemmarna som beslutar i de olika frågorna. Direkt demokrati anses kräva att medlemmarna är insatta i varje fråga som det ska beslutas om vilket förklarar varför indirekt demokrati är det vanliga vid styre av länder. Årsmöten med många specifika frågor är exempel på en ganska direkt demokrati medan val till riksdagen är exempel på en indirekt demokrati där en röstar på företrädare. Inom Sverok väljer vi ombud till Riksmötet vilket är ett annat exempel på indirekt demokrati. Exempel på mellanformer är när en styrelse (indirekt demokrati) frågar medlemmarna genom en forumomröstning (direkt demokrati) vad de anser i en fråga och sedan fattar styrelsen beslutet.

I många små föreningar finns det inget behov av någon indirekt demokrati eftersom alla, eller nästan alla, kan sitta med i styrelsen och vara med på årsmötet. Men föreningar som är större än ca 20 tappar ofta denna direkta kontakt mellan beslut och medlemmar och måste hitta andra sätt för att säkerställa folkstyret.

Demokratisk uppbyggnad i en förening

Åren 2005 – 2007 arbetade en grupp utsedd av regeringen med en utredning kallad Folkrörelseutredningen. Uppdraget var att undersöka hur staten ska förhålla sig till de ideella organisationerna i framtiden. Denna blev färdig under 2007 och där kan en läsa utredarens syn på vad som är en demokratisk ideell förening:

”[…] Enligt rättspraxis ska en ideell förening ha antagit stadgar som är så fullständiga att åtminstone namnet på föreningen, ändamålet och verksamheten framgår. Dessutom måste stadgarna reglera hur beslut ska fattas, hur föreningen ska företrädas, hur stadgarnas bestämmelser kan ändras och vilka beslut som krävs för att upplösa föreningen.

För att anses vara demokratiskt uppbyggd brukar det också krävas att en ideell förening leds av en styrelse som sköter föreningen för medlemmarnas räkning. En sådan funktion anses nödvändig för att säkra ett tydligt ekonomiskt ansvar och för att organisationen ska kunna företrädas av en juridisk person. Medlemmarna väljer sina förenings- och distriktsstyrelser. […] På årsmötet väljs förbundets styrelse som får ansvar för ekonomin och verksamhet till nästa årsmöte. Vid årsmötet beslutas också frågan om Ansvarsfrihet för den avgående styrelsen samt frågor om budget och grundläggande policydokument.

Min bedömning är att det finns få organisationer som använder sig av andra strukturer för demokrati än den representativa. […]”

Utifrån ovanstående och allmän föreningspraxis blir minimikravet för att ha en fungerande demokrati följande:

  • Tillräckligt bra stadgar som reglerar den interna demokratin
  • Ett medlemsregister som möjliggör kallelser till årsmöte
  • Ett årsmöte där medlemmarna kan närvara och där de har möjlighet att påverka besluten
  • En styrelse som kan verkställa årsmötets beslut
  • Styrelsen kan bytas ut om medlemmarna vill
  • Tillräcklig kunskap bland medlemmarna för att kunna fatta bra beslut

Ytterligare krav som en bör ställa när en också tar hänsyn till den informella demokratin är:

  • God öppenhet och insyn i styrelsens arbete genom att styrelseprotokoll/loggar görs tillgängliga för medlemmarna
  • Frågor som diskuteras inom ledningen även diskuteras öppet bland medlemmarna
  • Ett bra diskussionsklimat i föreningen där ingen trycks ned eller tystas